Än idag har jag svårt att tro att så människor dog den 11sep nio år sedan, en dag som skapade så mycket sorg och hat.

Jag kan aldrig sätta mig in i de förluster och sorg som utspelades den dagen, en dag då många liv släcktes och djupa sår väcktes.

Hur kan människor som är skapade av något så vackert använda en sådan ondska?

För mig så är det ofattbart.

Familjer som splittrats, vänskap som förlorats, kärlek som inte fyllts, önskningar som inte uppfyllts.

Min tro, min kärlek och min trygghet som smutsats ner av de onda soldaterna som ännu inte vandrat helvetes gångar.

Jag förstår att ännu är inte såren inte läkta och livet är ännu inte levbart för många av dem som livet förstördes på några minuter.

Mitt hopp är att folket minns att det finns en skillnad på dem som älskar sin tro och lever efter dess rena godhet och äkta existens och inte dem som fel väg vandrat och inte lever efter någon tro.

Att älska Gud så måste man älska allt som Gud skapat och vi männsikor är om inget hans skapelse.

Alla är vi all från samma skrot och korn trots våran historia, etniska bakgrund, tro, värlsdel.

Vi alla är ju kött och blod

Thats it for today

To love Islam is not to hate is to love Allah